måndag 4 januari 2010

Vem är jag?


Det kan verka som om jag är avundsjuk på de framgångsrika och det stämmer. Jag medger att jag inte är fri från denna ”åkomma”, men det betyder inte att jag unnar andra att lyckas.


De som stör mig är de som blivit så uppblåsta att de spricker. Vem vet, jag kanske inners inne drömmer om ett kändisskap, men har anpassat mig till den sk. verkligheten?


Dåligt självförtroende har under åren skapat förvirring i mitt liv. I en uppsatts från 1969 skrev jag om sammanblandning mellan att bli något stort och att vara något överhuvud taget.


Det är vanligt att sådan som jag slutar med skapandet när vi förstår att vi inte kommer att kunna förverkliga våra drömmar.


Skulle jag, som vissa gör ändå försöka petat ner någon från piedestalen då blir det liv. "Hur vågar han som inte ens kan skriva en korrekt mening?" eller "Jag är så trött på alla sk. författare som berättar om att de hittat sig själva!".


Det är de stående replikerna bland kritikerna (grindvakterna). Så försöker de styra över folks medvetande och samtidigt som de hyllar "mästaren" som blivit berömd på att berätta just om sitt själsliga dyvatten.


Trots grindvakterna eller med ett noblare ord; litteraturens finnsmakaré så tillhör jag inte de som gett upp. Därför kan jag konstatera att jag har hittat min nisch.


Det jag nu håller på med är det som jag vill göra utan förvirring. Då slipper jag bli föremål för andras spä och spö. Med andra ord, jag tar det jag verkligen menade i min uppsatts på allvar dvs. synas, men inte finnas. Som det lilla damkvalstret.


Illa går det däremot för den som vill synas i ramljuset. Då tänkte jag på de som blottar sig i olika underhållningsprogram. Herre Gud, så patetiskt! Vilka lögner de sprider om sig själva och "tvingas" leva med. Jag kan däremot vara sann eftersom jag har inget att försvara.


Det värsta exemplaret ska jag inte skriva om här eftersom bloggen handlar som sagt inte om att ge andra på käften. Risken är att det jag skriver andas avund och det är inte mitt syfte. Jag vill bara berätta om hur jag ser på "Konsten att bli något stort" och vad det kan medföra.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar