Drömmen om en röd Ferrari stod för den verklighet som jag levde i när jag var en medelålders man. Egot som sa att jag blir något om jag har en sådan bil fast det hade inget med vem jag verkligen var eller så var det mitt sanna jag som vill ha en sportbil? Foto: LT, Karlaplan Stockholm 2010.Varför tjatar jag om människans ego? Finns det något vettigt skäl? Jag tycker det är viktigt eftersom egot förmörkar tillvaron och den går inte att undkomma.
Alla har en åkomma som egot representerar och som sagt det är något som man måste leva med. Kanske det till och med något att tycka om, men det viktigaste är att bli medveten hur egot styr över tillvaron.
Självdistans är därför ett viktigt ord. Det som jag med andra ord behöver utveckla för att jag ska slippa spela rollen som pajas i den tragikomiska pjäs som jag valt att spela. Jag har träffat alt för många såna typer och de är lika pinsamma som jag när jag låter egot bre ut sig.
Exempel på det är när jag inbillar mig att jag är snyggare, klokare och bättre än alla andra. Även motsatsen fungera på samma sätt. Egot älskar smärta. Jag trivs bäst i rollen som smärtomannen.
När egot bestämmer över mitt liv är det inte roligt eftersom då är jag aldrig nöjd. Det är det som är problemet, men när jag väljer andligheten då är det annorlunda. Då lär jag mig att vara nöjd med det jag har och det jag har åstadkommit.
Jag tror att det finns en själ och ett ego (egot är det samma som jaget). Det är därför som det JAG önskat inte infriats eftersom det egot vill ha byggde önskningar, men det själen vill är det som jag behöver för att må bra.
Själen strävar efter den högsta känslan dvs. kärleken, men jag talar inte om kärleken till en enda person utan till allt och alla. Det egot strävar efter är den lägsta känslan tex. rädslan att förlora allt man äger och att inte duga som den man är.
Egentligen fungerar egot som rubrikerna i media. Med tre ord: rädsla, panik och kartstoff.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar